Broby i historien

“Bjud ej resande härsket smör eller illfarna ägg.”

Slutet av 1600-talet

Broby Gästgivaregård finns dolumenterad som näringsställe redan under slutet av 1600-talet. På den tiden kallades gästgivaregårdarna ”skjutsstation” och var ett ställe där man kunde byta häst, sova och få lite mat. Här bredvid har vi samlat några riktlinjer för dåtidens gästgivaregårdar och värdshus.

Broby i sagan

Broby Gästgivaregård finns omnämnd i Selmas lagerlöfs första roman Gösta Berlings Saga (1891), där hon beskriver hur den försupne prästen Gösta ofta håller till på Broby Gästgivaregård innan han blir räddad av Majorskan och blir kavaljer på Ekeby.

Löven är en lång, smal sjö i Värmland, som på ett par ställen avsnöres av långa, smala sund. Den sträcker sig i norr upp mot finnskogarna, i söder ned mot Vänern. Flere socknar utbreda sig på dess stränder, men Bro socken är störst och rikast. Den intar en god del av sjöns stränder både på östra och västra sidan, men på västra sidan ligga de största gårdarna, herresäten sådana som Ekeby och Björne, vittberömda för rikedom och skönhet, samt Broby stora by med gästgivaregård, tingshus, länsmansboställe, prästgård och marknadsplats.

-Ett utdrag ur Gösta Berlings Saga som beskriver Sunne (Broby) med sjön Fryken (Löven) med omnejd.

Dåtidens riktlinjer

På gästgiverierna var det noga reglerat hur rum och matsal skulle se ut. Idag kan detta tyckas som självklara regler. Här är några exempel:

”Se till att kniv, gaffel och sked ej ha den ringaste matrest på sig från föregående måltider.”

”Då servett framställes, bör den vara ren.”

”Skär ej brödskivorna tjockare än 1/4 tum.”

”Bjud ej resande härsket smör eller illfarna ägg.”

”Tag bort alla cigarrstumpar från blomkrukorna.”

”Stolar, bord och sängar böra hava många ben, så att de icke behöva stöd av väggarna.”

”Håll rummen varma då kall väderlek inträffar, även om inga resande för tillfället finns i dem.”